Hoppa till innehåll

Vad ska man ha i en krislåda? Innehållslista 2026

Av Axel Jönemyr 9 min läsning

Kort svar: En krislåda ska täcka sex grunder: vatten (3 till 5 liter per person och dygn), mat som inte behöver kyl, värme, ljus, en radio på batteri eller vev och ett första hjälpen-kit. Lägg till kontanter, kopior av viktiga papper och de mediciner ditt hushåll behöver.

Krislådan är samlingen av det du behöver hemma om elen, vattnet eller affärerna slutar fungera. Tanken är enkel: om du har grunderna packade och samlade slipper du leta i mörkret när det väl händer. Den här listan följer MSB:s och Röda Korsets råd och anger konkreta mängder för en hel vecka, så att du vet exakt vad och hur mycket du ska ha hemma.

Krislåda med konserver, vattendunk, ficklampa och första hjälpen-utrustning
Vatten, hållbar mat, ljus, radio och första hjälpen är stommen i varje krislåda.

Hur länge ska krislådan räcka?

Krislådan ska bära hushållet i minst en vecka. Tidigare talade man om 72 timmar, men rekommendationen är höjd: Myndigheten för civilt försvar utgår nu från sju dygn. Det påverkar framför allt vatten och mat, eftersom det är där volymen snabbt blir stor. Resten av utrustningen, som ficklampa och radio, behöver du bara en av oavsett hur länge avbrottet varar.

Vatten: 3 till 5 liter per person och dygn

Vatten är det viktigaste och det första du ska säkra. Räkna med tre till fem liter per person och dygn för dryck, matlagning och enklare hygien. För en vecka landar det på cirka 20 till 35 liter per person, vilket för en familj på fyra snabbt blir över 100 liter. Förvara vattnet i rena dunkar avsedda för livsmedel och ställ dem mörkt och svalt. Ha dessutom ett vattenfilter eller reningstabletter som komplement, så att du kan dryga ut förrådet med vatten från en sjö eller bäck om det behövs. Hur du bäst lagrar och renar vatten går vi igenom i guiden om vattenförvaring och vattenrening.

Mat som klarar sig utan kyl

Maten i krislådan ska kunna ätas direkt eller lagas med lite vatten, utan kyl och frys. Konserver, knäckebröd, nötter, torkad frukt, müsli, hela måltider på burk och kalla såser fungerar bra. Tänk på energitäthet: vid ett längre avbrott behöver du runt 2 000 kalorier per person och dygn, och då räcker inte ett par mackor. Ett smidigt komplement är frystorkad mat, som väger lite, håller i upp till tjugo år och bara behöver hett vatten. För att värma maten utan el behöver du ett stormkök med bränsle, som du använder utomhus eller med god ventilation. Innan förrådet behöver tas i anspråk lever du på det som redan står i kylen, och hur länge kyl och frys håller vid strömavbrott avgör hur snabbt du är där.

Värme och ljus när elen är borta

Utan el försvinner värmen snabbt, särskilt i lägenheter där du sällan har en kamin att ta till. Sovsäckar, filtar, ullkläder och mössa är basen och kostar nästan inget att ha framme. En nödsovsäck eller nödfilt väger nästan ingenting och kompletterar filtarna med snabb värme. För ljus behöver du både ficklampa och pannlampa med extra batterier, plus tändstickor, stearinljus och värmeljus. En pannlampa är ofta mer praktisk än ficklampan eftersom du får båda händerna fria. Var försiktig med levande ljus och alternativa värmekällor som fotogen eller gasol: de kräver god ventilation och får aldrig lämnas utan uppsikt. Mycket av det här hittar du i vanliga friluftsbutiker, och vad som faktiskt överlappar går vi igenom i guiden om friluftsutrustning för krisberedskap.

Radio, ström och kommunikation

När mobilnätet ligger nere blir en nödradio din enda väg till myndigheternas information. Välj en som går på batteri, vev eller solceller, så att du inte är beroende av att ladda den. Ladda powerbanks i förväg och ha extra batterier i rätt storlekar. För längre avbrott kan en power station med solpanel hålla igång mobil, router och småapparater i flera dygn. Skriv ner viktiga telefonnummer på papper, för en urladdad telefon tar med sig hela kontaktlistan.

Första hjälpen, hygien och mediciner

Ett husapotek hör till grunderna. Ha ett första hjälpen-kit med plåster, kompresser, sårtvätt, smärtstillande och eventuellt febertermometer, samt minst en veckas dos av de receptbelagda mediciner någon i hushållet är beroende av. För hygienen räcker våtservetter, handsprit, toalettpapper och eventuellt blöjor och mensskydd långt när kranvattnet är begränsat. Tänk också på glasögon, reservbatterier till hörapparat och annat som är personligt för just ditt hushåll.

Kontanter och viktiga papper

Vid ett strömavbrott slutar kortterminaler och bankomater ofta att fungera. Ha därför kontanter hemma i mindre valörer, så att du kan handla det nödvändigaste även utan el. Lägg också kopior av legitimation, försäkringsbevis och andra viktiga papper i en vattentät påse i lådan. Den lilla insatsen gör stor skillnad den dag du faktiskt behöver visa vem du är eller vad du äger.

Komplett checklista för krislådan

Stäm av ditt hem mot den här listan och fyll i det som saknas, en sak i taget:

  • Vatten: 3 till 5 liter per person och dygn, plus vattenrenare eller reningstabletter
  • Mat som inte behöver kyl och kan ätas direkt eller lagas med lite vatten
  • Stormkök med bränsle, samt konservöppnare, bestick och kastrull
  • Sovsäckar, filtar och varma kläder
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier
  • Radio som går på batteri, vev eller solceller
  • Tändstickor, stearinljus och värmeljus
  • Första hjälpen-kit och minst en veckas mediciner
  • Hygien: våtservetter, handsprit, toalettpapper, eventuellt blöjor och mensskydd
  • Powerbank och gärna en power station med solpanel
  • Kontanter i mindre valörer
  • Kopior av viktiga papper och en lista med telefonnummer på papper

Anpassa krislådan efter ditt hushåll

Ingen färdig lista känner just ditt hushåll. Har du små barn behövs blöjor, välling och något att sysselsätta dem med. Har du husdjur behövs foder och vatten även till dem. Den sista och viktigaste anpassningen gör du alltid själv, genom att tänka igenom vad ni faktiskt använder under en vanlig vecka. Vill du förstå helheten bakom lådan är guiden om hemberedskap en bra fortsättning.

Källor

  • MSB, Förbered dig för kris
  • Röda Korset, Krislådan
  • Myndigheten för civilt försvar, Grunder i hemberedskap

Vanliga frågor

Vad ska man ha i en krislåda?

En krislåda ska täcka sex grunder: vatten (3 till 5 liter per person och dygn), mat som inte behöver kyl, värme, ljus, en radio på batteri eller vev och ett första hjälpen-kit. Lägg till kontanter, kopior av viktiga papper och mediciner som ditt hushåll behöver.

Vad ska en krislåda innehålla enligt MSB?

MSB utgår från att du ska klara dig själv i minst en vecka. Det betyder vatten i dunkar, hållbar mat, ett stormkök med bränsle, sovsäckar och filtar, ficklampa och radio med extra batterier, tändstickor och stearinljus samt ett husapotek. Kontanter i mindre valörer hör också hit eftersom kortbetalning kan sluta fungera.

Hur mycket vatten ska finnas i en krislåda?

Räkna med minst tre till fem liter vatten per person och dygn för dryck, matlagning och enklare hygien. För en vecka blir det runt 20 till 35 liter per person. Komplettera med en vattenrenare eller reningstabletter om du behöver dryga ut förrådet.

Hur länge ska en krislåda räcka?

Minst en vecka. Den tidigare 72-timmarsregeln är höjd, och Myndigheten för civilt försvar rekommenderar nu att varje hushåll ska kunna klara sig själv i sju dygn utan samhällets service.

Ska man köpa en färdig krislåda eller bygga själv?

Båda fungerar. En färdig krislåda är snabbast och säkerställer att du täcker grunderna, medan en egen blir billigare och mer anpassad. Många väljer en färdig grund och kompletterar med eget vatten, mediciner och kontanter.