Prepping har fått en domedagsstämpel som de flesta svenska preppare inte känner igen sig i. I praktiken handlar det om något ganska odramatiskt: att kunna klara några dygn hemma när elen, vattnet eller affärerna inte fungerar. Det är samma sak som myndigheterna kallar hemberedskap, och det är en del av Sveriges totalförsvar att privatpersoner ska klara sig själva en tid vid en kris.
Vad är prepping, egentligen?
Att prepa är att förbereda sig för det oväntade. Det kan vara ett längre strömavbrott, en storm som slår ut elnätet, problem med dricksvattnet eller transporter som står stilla. Du behöver inte tro på en katastrof för att prepa. Det räcker med att inse att samhället ibland inte fungerar som vanligt, och att du då vill kunna ta hand om dig själv och din familj.
Så börjar du prepa, steg för steg
Den vanligaste nybörjarfällan är att köpa dyr utrustning innan grunderna är på plats. Gör tvärtom och bygg underifrån:
- Vatten först. Fyll rena dunkar och sikta på 3 till 5 liter per person och dygn.
- Värme och ljus. Filtar, varma kläder, ficklampa, pannlampa, tändstickor och ljus.
- Mat utan kyl. Konserver och torrvaror du ändå äter, plus ett stormkök.
- Information. En radio på batteri eller vev och laddade powerbanks.
- Första hjälpen. Ett grundkit och dina egna mediciner.
Färdig krislåda eller bygga själv?
Båda fungerar. En färdig krislåda sparar tid och minskar risken att glömma något, medan att bygga själv blir billigare och mer anpassat. Ett vanligt upplägg är att köpa en färdig grund och komplettera med eget vatten, mediciner och viktiga dokument. Det viktiga är att komma igång.
Vanliga misstag att undvika
- Att köpa prylar innan vatten och värme är ordnat.
- Att glömma en manuell konservöppnare och något att laga mat på.
- Att inte tänka på mediciner, glasögon och behov hos barn och husdjur.
- Att lagra allt på ett ställe i stället för att sprida ut det.
Nästa steg
När grunderna sitter kan du fördjupa dig område för område. Börja med vår guide till hemberedskap steg för steg, och jämför sedan färdiga lösningar i vår genomgång av bästa krislådan 2026.
Vanliga frågor
Vad är prepping?
Prepping betyder att förbereda sig för störningar i vardagen, som ett längre strömavbrott, extremväder eller avbrott i vatten och transporter. I Sverige handlar prepping för de flesta om en praktisk hemberedskap för en vecka, inte om bunkrar eller domedag.
Hur börjar man med prepping?
Börja med vatten och en värmekälla, eftersom de är viktigast och billigast. Lägg sedan till mat som inte behöver kyl, ljus, en radio på batteri eller vev och ett första hjälpen-kit. Bygg vidare bit för bit i stället för att köpa allt på en gång.
Är prepping olagligt eller extremt?
Nej. Prepping i den form myndigheterna rekommenderar är att ha en hemberedskap för en vecka. Det är tvärtom en del av Sveriges totalförsvar att privatpersoner kan klara sig själva en tid vid en kris.
Vad ska finnas på en prepping-lista?
Grunderna är vatten, mat utan kylbehov, värmekälla, ljus, radio, första hjälpen, hygien, kontanter och en lista med telefonnummer på papper. Det är samma grunder som Myndigheten för civilt försvar listar för hemberedskap.
Hur mycket kostar det att börja prepa?
Du kan börja för nästan ingenting genom att fylla rena dunkar med kranvatten och samla konserver du ändå äter. Vill du komma igång snabbt finns färdiga krislådor och baspaket i flera prisklasser. Det viktiga är att börja, inte att köpa dyrast.