Utgå från Myndigheten för civilt försvars checklista. En bra krislåda täcker samma grunder som myndigheten listar: vatten, mat som inte behöver kyl, värme, ljus, en radio som går på batteri eller vev, första hjälpen, hygien, kontanter och en lista med viktiga telefonnummer på papper. Stämmer du av lådans innehåll mot listan ser du snabbt vad som saknas. Att maten ska klara sig utan kyl är inte en detalj: kyl och frys håller bara ett begränsat antal timmar vid strömavbrott.
Räkna på en hel vecka, inte 72 timmar. Den tidigare 72-timmarsregeln är höjd. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar nu att du ska klara dig själv i minst en vecka. Det betyder framför allt mer vatten och mat, runt tre till fem liter vatten per person och dygn för dryck och hygien.
Färdig låda eller bygga själv? En färdig krislåda sparar tid och säkerställer att du inte glömmer något, men du betalar för urvalet och förpackningen. Bygger du själv blir det ofta billigare och mer anpassat, men kräver att du läser på. Många väljer en färdig grund och kompletterar med eget vatten, mediciner och dokument.
Vinterhalvåret ställer högre krav på lådan. De flesta strömavbrott orsakas av extremt väder, till exempel storm, åska eller kraftigt snöfall, vilket gör oktober till mars till den period lådan faktiskt används. Då räcker det inte med mat och ljus: gå igenom sovsäckar, filtar och en plan för värme vid strömavbrott innan säsongen börjar, inte mitt i den.
Anpassa efter hushållet. Tänk igenom vad just ni behöver under en vanlig vecka: mediciner, glasögon, blöjor, mensskydd, mat till husdjur och utrustning till små barn. Ingen färdig låda känner ditt hushåll, så den sista anpassningen gör du alltid själv. Bor du i en beredskapszon runt ett kärnkraftverk hör de jodtabletter du fått hemskickade hemma i lådan.
